När de filmatiserade Sjöwall Wahlöös romaner om brott på 90-talet hoppade de över Den skrattande polisen. Om den filmats idag skulle Beck och Gunvald aldrig hitta den skyldige, anledningen att utföra en massaker på en buss nuförtiden är inte för att ha ihjäl en snokande polis utan att få tyst på alla väsniga tonåringar som spelar musik ur sina mobiler, brottas och skriker könsord åt varandra. skulle det räcka att visa maskingeväret som Michael Douglas gör på hamburgerrestaurangen i Falling Down?
Själv ljuger jag ibland när kyparen frågar om maten smakat bra. Andy Hamilton föreslog att det skulle finnas en superhjälte som dök upp och klagade åt folk i behov som inte vågar klaga själva. Jag får visserligen skylla mig själv eftersom jag av egen vilja är lika besvärlig som en allergiker. Jag skall vara tacksam att de serverar någon mat jag kan, jag menar vill äta. Requiem for a dream innehåller en restaurangscen man får se en sekvens uppspelad två gånger, en gång med karaktärens önsketankar och sedan en mindre extrem där vi får se hur karaktären verkligen reagerar.
Jag som är ganska hämmad tycker detta är väldigt befriande att titta på och på så vis slipper jag dra fram ett maskingevär när jag åker buss nästa gång.
Senaste kommentarer