I topplista efter topplista återfinns mestadels filmer icke äldre än året. Ett välkänt fenomen, men inte desto mindre intressant. Vilka parametrar styr listorna i denna riktning? Är nya filmer alltid bättre? -Nej, svarar de flesta. Ändå hamnar de alltid högst upp. Är det publikens minne som sviker? Har de glömt allt de sett före det här året? Kanske det ligger närmare sanningen. Det verkar åtminstone som om väldigt många, på ställd fråga, inte kan nämna en enda film som är äldre är 5 år. Mediahausse spelar naturligvis en stor roll i detta skådespel. Det media rapporterar stort om, blir stort. Vare sig det är bra eller dåligt.
Lika anmärkningsvärt är att det plötsligt blir finkultur igen om filmen är över 30 år gammal. Många filmer som ansågs vara ordinära när de släpptes har på senare år fått hög status. Filmer som är mellan fem och trettio år gamla vill ingen ta i ens med tång. Alla b-filmer finns i denna kronologiska kategori.
The Lord of the Rings är på väg att drabbas av detta öde. Från att ha varit ansedd som det absolut största som hänt filmvärlden, till att bli något som katten dragit in. Likadant med Star Wars Episod 1-3. Jag ser i min kristallkula att även Avatar kommer att drabbas av sanna öde inom fem år.
Star Wars Episod 4-6 är däremot över trettio år (Ok, Jedins återkomst är i alla fall nästan trettio år gammal.) och lyfts till skyarna av tittarna.
Nä, skämt åsido. Dee finns naturligtvis filmer som klarar sig från tittardöden, men ändå tycker jag att listor som till exempel IMDb Top 250 verifierar mitt påstående på något vis.
Vad är det som får folk att rata filmer från till exempel 90-talet? Varför beröms, eller ens benämns de bara inom vissa kretsar? Kommer Lightspeed att komma in på IMDb Top 250 om trettio år?
Inte omöjligt.
Star Wars Episod 1-3 var något som katten dragit in redan när de kom.