Åsikter, tankar och notiser om filmvärlden - nu i bloggform!

Film + bebis = ?

hellskitchen_gordonramsay_1a

När man har en liten bebis hemma är det (som med alla andra intressen) svårt att få tid till att titta på film. När Lily var alldeles nykläckt var det inte så svårt. Hon sov mest hela tiden och vi tittade på film ganska ofta. Hon hade ett stort närhetsbehov och sov på någon av oss medan vi hade mysiga filmkvällar.

Nu är hon 6 månader och vill absolut inte ligga och gosa i famnen, det ska vara full rulle hela tiden! Så på dagarna blir det inte mycket till filmtittande. Men damen slocknar runt 20 varje kväll. Då har vi massor med tid! Eller?

Av någon anledning har det blivit mindre och mindre film här hemma. De få timmarna vi har över på kvällen ägnas åt annat istället. Min sambo spelar TV-spel och jag tittar på TV-serier. Eller så tittar vi på TV-serier tillsammans.

Jag har ingen aning om hur många serier vi har plöjt igenom de senaste månaderna, men det är många! Vi har bland annat sett alla avsnitt av How I Met Your Mother. Och nu är vi inne på Band of Brothers på Blu-ray. Herregud vilken serie! Bild & ljud är ju alldeles fantastiskt!

När sambon nördar sig med tv-spel tittar jag på Hell’s Kitchen, Cougar Town (det är så sjukt kul!), LOST, Grey’s Anatomy, America’s Next Top Model, American Idol… osv, osv.

Det är ju så kul med serier. Och det går att pausa utan att man känner att upplevelsen förstörs. TV-serier har tagit över filmen. Här i vårt hus i alla fall. Men vi har en lång ”att-se-lista” med filmer, och vi får nog ta oss i kragen snart innan den blir alldeles för lång.

Tillräckligt bra?

Jag investerade i min BD-spelare under hösten. Det var liksom dags att ta det där omtalade steget in i nästa generation eller hur man nu ska uttrycka saken. Högupplöst bild låter ju trevligt och jag tyckte det kändes spännande att få uppleva en del gamla favoritfilmer i ny skrud. Såhär ett halvår senare inser jag att min samling av BD-filmer växt ganska sakta, medan DVD-samlingen ökar i stadig takt.

blu-ray Nej, jag har verkligen inte blivit knockad av det nya formatet. Visst var det lite småkul att återuppleva Halloween med en detaljrikedom som gjorde att jag helt plötsligt såg saker jag inte gjort tidigare. Samtidigt kan jag slå igång en någorlunda vettig överföring på DVD och inse att skillnaderna inte spelar någon avgörande roll för mig.

Satte mig ner och funderade på att beställa House of the Devil häromveckan (något som fick bli framskjutet tills ekonomin tillåter). Det skiljer ungefär 30 kr i pris mellan formaten, något som helst plötsligt kändes ganska mycket, speciellt med tanke på hur fult förpackade BD-utgåvor är med den blåa asken. När jag väl beställer den, kommer det att bli på DVD och jag kommer vara nöjd. Är det kanske ändå inte så att DVD är tillräckligt bra kvalitet ändå? För mig är det i alla fall så.