Åsikter, tankar och notiser om filmvärlden - nu i bloggform!

Nya Hamilton – vem blir det?

Carl Gustaf Gilbert Hamilton är en roll som kräver sin karl. Storheter som Stellan Skarsgård, Peter Haber, Stefan Sauk och Peter Stormare har porträtterat spionen med blandat resultat. Så när produktionen av tre nya Hamilton-rullar är igång blir vi förstås nyfikna, vems tur är det nu?

skarsgard

Från Generation Kill

Vi har därför systematiskt gått igenom hela det svenska skådespelarskrået och kommit fram till att följande skådespelare klarar rollens rigorösa krav:

Alexander Skarsgård. Har utan tvekan rollen i blodet men har också både fysik och talang för att bära upp den. Hans isblå och jävligt läskiga ögon är perfekt för psykopaten Hamilton. Har dessutom, och det här är faktiskt väldigt viktigt, en perfekt amerikansk accent. Just Hamiltons San Diego-dialekt är något som ingen av tidigare utövare klarat av och det är en av grundbultarna i rollen. Hamilton är en kameleont i många avseenden och då fungerar det ICKE att dreggla fram ett ”Deschert Schtorm” när man ska tala engelska. Nackdelen med Alexander är att han kanske inte har ambitioner att simma tillbaks över pölen ännu. Vi tror dock inte på lillebror Skarsgård, Gustaf kan däremot passa utmärkt som Joar Lundwall i I Nationens Intresse

Johannes - för snäll?

Johannes Bah Kunhke. Blicken, utstrålningen och intensiteten har redan fått besökare vid Stockholms Stadsteater att flockas till scenen. Eftersom att han är relativt okänd för den stora massan har han stora chanser att bli Hamilton med hela . Det är alltid bra med en nykomling, speciellt när det är en välkänd karaktär som ska blåsas upp på vita duken. Ser dock kanske lite för snäll ut.

Leonard Terfelt. Visade med all tydlighet i Josef Fares Leo att han kan hantera det psykologiska sammanbrott som Hamiltons personliga tragedi bär med sig. Har dessutom viss antydan till hjältehaka och kan leverera torr humor med övertygelse. Behöver kanske biffa till sig något för att vara trovärdig som attackdykare.

Ur bakfickan plockar vi även upp Peter Stormare. Enbart för rollen i Men inte om det gällde din dotter då Hamilton är samma ålderskategori som Stormare. Har tyngden, fysiken och den perfekt trötta blicken för rollen. Har dessutom spelat rollen förut. Sladdar dock lite för mycket på amerikanskan och har nog inte heller några planer på att göra tv-film i Sverige.

Film som utlopp för aggression

När de filmatiserade Sjöwall Wahlöös romaner om brott på 90-talet hoppade de över Den skrattande polisen. Om den filmats idag skulle Beck och Gunvald aldrig hitta den skyldige, anledningen att utföra en massaker på en buss nuförtiden är inte för att ha ihjäl en snokande polis utan att få tyst på alla väsniga tonåringar som spelar musik ur sina mobiler, brottas och skriker könsord åt varandra. skulle det räcka att visa maskingeväret som Michael Douglas gör på hamburgerrestaurangen i Falling Down?

fallingdown

Själv ljuger jag ibland när kyparen frågar om maten smakat bra. Andy Hamilton föreslog att det skulle finnas en superhjälte som dök upp och klagade åt folk i behov som inte vågar klaga själva. Jag får visserligen skylla mig själv eftersom jag av egen vilja är lika besvärlig som en allergiker. Jag skall vara tacksam att de serverar någon mat jag kan, jag menar vill äta. Requiem for a dream innehåller en restaurangscen man får se en sekvens uppspelad två gånger, en gång med karaktärens önsketankar och sedan en mindre extrem där vi får se hur karaktären verkligen reagerar.

Jag som är ganska hämmad tycker detta är väldigt befriande att titta på och på så vis slipper jag dra fram ett maskingevär när jag åker buss nästa gång.

Vi behöver inga kvinnor!

sexVarför skulle en kvinna få spela en betydelsefull roll i en låt oss säga storfilm? En kvinnlig skådespelare kan aldrig komma upp i samma stjänglans som en man och att se en kvinna rädda världen verkar mest korkat. Total idioti egentligen eftersom att det är så tydligt varför en kvinna ska vara med i en film. Hon ska se bra ut, vara ögongodis för oss män så att vi kan ha något att fantisera om där vi går runt i våra gråa trista liv.

Självklart vill vi se Shia LaBeouf rädda världen tillsammans med Optimus Prime i Transformers och då ska Megan Fox vara klädd i ett tajt linne och kort kjol så att vi kan få hennes bröst och hennes rumpa i närbild, för att krydda det hela bland alla metallkukar. Och sedan kan vi gå ut från salongen och drömma om samma Fox och ha vår egen räv bland vardagens förbannade hermeliner.

Vi behöver inga kvinnor!

Hur skulle det ha sett ut egentligen om det fanns en vettig kvinnoroll i katastroffilmen 2012? Som är en katastroffilm när det kommer till just manligt och kvinnligt, för det finns nämligen inte en enda vettig kvinnoroll i Roland Emmerichs supersnygga skitfilm. Den ser ju fantastisk ut och har effekter som ger en örfil till 28-åringen som sitter där och förväntansfullt inväntar nästa motorväg som ska gå åt helvete och det skulle SJÄLVKLART störa min effektrogivande sagostund om det helt plötsligt vid sidan av John Cusack fanns en kvinna som hade en idé om hur man skulle kunna komma vidare. Ja det skulle störa något helt kopiöst och det skulle få mig att ifrågasätta min världsbild, för hur skulle en kvinna kunna komma på hur man ska komma vidare från en katastrofsituation? Det finns väl inga kvinnor som kan det? Det funkar ju inte när de faktiskt ska ha det tajta linnet. Vi vill ju se bröst snälla nån och vi vill helst av allt se linnet åka av och vi vill skåda en svart bh där under och…………….

hollywoodVi vill….

Vi vill be Hollywood, Roland Emmerich, Michael Bay och deras polare att växa upp, ta sig i kragen och använda hjärnorna.

Det skulle gå att avsluta där, låta ovanstående bara vara och låta dig som läser forma en idé om att jag antingen är sexistisk och härstammar från ett manskletigt 60-tal eller så skulle du förstå och instämma i raseriet. För snälla rara filmindustri, sluta någon gång upp med att göra kvinnor till objekt, världen snälla sluta krama ut allt sexuellt i varje situation. För det är total sanning i att det faktiskt inte finns en enda vettig kvinnoroll i 2012, varför vet jag inte, men det måste ju handla om rädsla och inpräntade föreställningar. 2012 är inte ensam film, det har nog egentligen inte funnits en vettig kvinnoroll i någon actionladdad storfilm någonsin. Helen Hunt i Twister, men det vette fan, för det är mest Bill Paxton som får hålla låda. Linda Hamilton, Geena Davis och Sigourney Weaver måste vara undantag. Eller ska vi vara tacksamma för att det funnits hela tre actionstjärnor som inte bara visat brösten?

Och det handlar inte om Megan Foxs skönhet, för även om jag är man och tycker om skönhet så tycker jag det är tråkigt, osexigt och rent av vidrigt när Fox gnider sig mot en motorcykel i Transformers 2. Jo, jag tycker det på riktigt, men det kan ju inte vara någon som håller med mig eftersom att liknande scener alltid kommer att finnas med när det blir för grabbig atmosfär. Grabbighet har en charm, snygga personer i tv och film har charm de med, men det finns ingen charm över att göra hela det kvinnliga släktet till objekt.

Och vi behöver kvinnor.

Ehhh say that again.

Kvinnor som tar plats och får klä sig hur de vill och som får rädda världen. Vi behöver dom.