Det här är extramaterialet jag letade efter. Jag tror det är det som Force Lucas försöker intala mig i alla fall.
Det här är vad man får om man av någon anledening endast vill ha episod 1-3:
DISC ONE — STAR WARS: EPISODE I THE PHANTOM MENACE
Audio Commentary with George Lucas, Rick McCallum, Ben Burtt, Rob Coleman, John Knoll, Dennis Muren and Scott Squires
Audio Commentary from Archival Interviews with Cast and Crew
DISC TWO — STAR WARS: EPISODE II ATTACK OF THE CLONES
Audio Commentary with George Lucas, Rick McCallum, Ben Burtt, Rob Coleman, Pablo Helman, John Knoll and Ben Snow
Audio Commentary from Archival Interviews with Cast and Crew
DISC THREE — STAR WARS: EPISODE III REVENGE OF THE SITH
Audio Commentary with George Lucas, Rick McCallum, Rob Coleman, John Knoll and Roger Guyett
Audio Commentary from Archival Interviews with Cast and Crew
Jaha. Det låter ju misstänkt likt exakt de kommentarspåren jag redan har på DVD. ”Archival Interviews with Cast and Crew” lär inte tillföra någonting nytt om samma gamla skådisar drar samma anekdoter som de alltid brukar göra.
Om man väljer att bara köpa episod 4-6 får man följande:
DISC FOUR — STAR WARS: EPISODE IV A NEW HOPE
Audio Commentary with George Lucas, Carrie Fisher, Ben Burtt and Dennis Muren
Audio Commentary from Archival Interviews with Cast and Crew
DISC FIVE — STAR WARS: EPISODE V THE EMPIRE STRIKES BACK
Audio Commentary with George Lucas, Irvin Kershner, Carrie Fisher, Ben Burtt and Dennis Muren
Audio Commentary from Archival Interviews with Cast and Crew
DISC SIX — STAR WARS: EPISODE VI RETURN OF THE JEDI
Audio Commentary with George Lucas, Carrie Fisher, Ben Burtt and Dennis Muren
Audio Commentary from Archival Interviews with Cast and Crew
Även här är kommentarspåren de samma som fanns på DVD-utgåvan. Om de varit bra kommentarspår hade jag inte brytt mig, men samtliga spelades in innan Revenge of the Sith hade haft premiär och jag hade hoppats på ordentliga kommentarspår där Lucas diskuterade hela mytologin och ändringar han gjort i sin ursprungliga historia, hur den utvecklats. Mycket tråkigt. Vågar vi hoppas på att än en gång få höra Mark Hamill berätta om hur David Prowse inte sa ”I am your father” när de spelade in scenen? Det hade ju varit… spännande.
Innan jag går vidare till de övriga discarna måste jag även tillägga att jag räknade med att få 7.1-ljud, inte 6.1. Att det är DTS-ljud är en överraskning däremot.
Om man väljer att köpa boxen med alla filmerna får man utöver redan nämnda kommentarspår även följande:
DISC SEVEN — NEW! STAR WARS ARCHIVES: EPISODES I-III
Including: deleted, extended and alternate scenes; prop, maquette and costume turnarounds; matte paintings and concept art; supplementary interviews with cast and crew; a flythrough of the Lucasfilm Archives and more
Det här materialet har jag stora förhoppningar inför. De bortklippta scenerna med Bail Organa från The Phantom Menace står högt på önskelistan. Dessa försvann om jag förstått saken rätt på ett tidigt stadium och det var inte Jimmy Smits (som spelade rollen i de två följande delarna) som spelade Organa. Även scenen där Yoda pratar med Qui-Gon hoppas jag få se. Det är fortfarande oklart om man filmade Liam Neeson eller om det bara var hans röst som spelades in. Men helst skulle man ju vilja se dessa scener i filmens sammanhang, inte på en enskild disc.
En titt i Lucasarkivet kan bli spännande. I alla fall om det är rätt ställe som besöks. Jag vill gärna se läckra masker.
DISC EIGHT — NEW! STAR WARS ARCHIVES: EPISODES IV-VI
Including: deleted, extended and alternate scenes; prop, maquette and costume turnarounds; matte paintings and concept art; supplementary interviews with cast and crew; and more
Det är den här discen som jag räknar med är värd alla pengarna. Äntligen ska vi få se några bortklippta scener från originaltrilogin. Wampa-attacken på Hoth och slagsmålet mellan Ree-Yees och Yak Face (om vi nu ska använda namnet som leksakstillverkarna använde) där C-3PO agerar medlare står överst på önskelistan.
I The Empire Strikes Back Storybook finns en scen där Vader fångar upp Luke och låter honom sväva, efter att han hoppat, innan han låter honom falla. Om detta ens filmats hoppas jag få se det.
Vi har blivit lovade material som aldrig visats och jag hoppas verkligen att det löftet uppfylls. Men jag är allt lite skeptisk.
Sista discen nu då.
DISC NINE — THE STAR WARS DOCUMENTARIES
NEW! Star Warriors (2007, Color, Apx. 84 Minutes) — Some Star Wars fans want to collect action figures…these fans want to be action figures! A tribute to the 501st Legion, a global organization of Star Wars costume enthusiasts, this insightful documentary shows how the super-fan club promotes interest in the films through charity and volunteer work at fundraisers and high-profile special events around the world.
Inget ont om 501st Legion, de gör många fina saker, men det är inte en dokumentär om dem som jag vill se i en sån här box.
NEW!A Conversation with the Masters: The Empire Strikes Back 30 Years Later (2010, Color, Apx. 25 Minutes) — George Lucas, Irvin Kershner, Lawrence Kasdan and John Williams look back on the making of The Empire Strikes Back in this in-depth retrospective from Lucasfilm created to help commemorate the 30th anniversary of the movie. The masters discuss and reminisce about one of the most beloved films of all time.
Detta kan vara intressant. I alla fall om de fyra sitter och har ett samtal och inte blir intervjuade var för sig.
NEW! Star Wars Spoofs (2011, Color, Apx. 91 Minutes) — The farce is strong with this one! Enjoy a hilarious collection of Star Wars spoofs and parodies that have been created over the years, including outrageous clips from Family Guy, The Simpsons, How I Met Your Mother and more — and don’t miss ”Weird Al” Yankovic’s one-of-a-kind music video tribute to The Phantom Menace!
Skojar dem? Om jag vill se sånt trams kan jag leta upp det på youtube.
The Making of Star Wars (1977, Color, Apx. 49 Minutes) — Learn the incredible behind-the-scenes story of how the original Star Wars movie was brought to the big screen in this fascinating documentary hosted by C-3PO and R2-D2. Includes interviews with George Lucas and appearances by Mark Hamill, Harrison Ford and Carrie Fisher.
The Empire Strikes Back: SPFX (1980, Color, Apx. 48 Minutes) — Learn the secrets of making movies in a galaxy far, far away. Hosted by Mark Hamill, this revealing documentary offers behind-the-scenes glimpses into the amazing special effects that transformed George Lucas’ vision for Star Wars and The Empire Strikes Back into reality!
Classic Creatures: Return of the Jedi (1983, Color, Apx. 48 Minutes) — Go behind the scenes — and into the costumes — as production footage from Return of the Jedi is interspersed with vintage monster movie clips in this in-depth exploration of the painstaking techniques utilized by George Lucas to create the classic creatures and characters seen in the film. Hosted and narrated by Carrie Fisher and Billie Dee Williams.
Fina gamla dokumentärer från tiden då det begav sig. Jag har dem redan på VHS och det ska bli kul att få dem på disc. Det lär inte bli det första jag ser från boxen. Den sistnämnda dokumentären gick på SVT när jag bara sett episod 4 och det var magiskt och chockerande att se klipp från de två andra episoderna. Värst var när Lukes hand blev avhuggen. Så var det ju inte i sagan jag lyssnat på hundratals gången. ”Vader högg vapnet ur Lukes hand”, sa berättaren. Det stämde ju inte alls.
Anatomy of a Dewback (1997, Color, Apx. 26 Minutes) — See how some of the special effects in Star Wars became even more special two decades later! George Lucas explains and demonstrates how his team transformed the original dewback creatures from immovable rubber puppets (in the original 1977 release) to seemingly living, breathing creatures for the Star Wars 1997 Special Edition update.
Någon som vill se detta?
Star Wars Tech (2007, Color, Apx. 46 Minutes) — Exploring the technical aspects of Star Wars vehicles, weapons and gadgetry, Star Wars Tech consults leading scientists in the fields of physics, prosthetics, lasers, engineering and astronomy to examine the plausibility of Star Wars technology based on science as we know it today.
Marc, en kringresande cabaret-sångare kör vilse på landsbygden och får motorhaveri. Han lyckas ta sig till ett närliggande härbärge som drivs av en äldre man vid namn Bartel, som inte bara erbjuder husrum utan även lovar försöka laga bilen. Bartels gästfrihet förbyts dock snabbt i något helt annat och det står ganska snart klart att han verkligen inte har för avsikt att låta Marc resa vidare…
Fransk/belgisk samproduktion från 2004 som lånar ganska skamlöst från Misery, Straw Dogs, Texas Chain Saw Massacre och Psycho för att nämna några. När en film är så väl medveten om sina genrefränder ligger det nära till hands att det bara blir en rad innehållslösa hyllningar, utan egen identitet. Denna snara undviker Calvaire elegant och står stadigt som en egen film med ett eget uttryck. Grunden till detta ligger i ett alldeles fantastiskt foto samt lysande skådespelarprestationer. Fotografen Benoît Debie är verkligen ingen duvunge, utan har titlar som Irréversible, Dario Argentos Il Cartaio och Carriers på sitt CV. Han lyfter här fram en vildmark under sen höst eller tidig vinter som både är gnistrande vacker, obehagligt karg och som samtidigt känns bekant. Laurent Lucas (Marc) och Jackie Berroyer (Bartel) gör dedikerade insatser i huvdrollerna, som gör det smått omöjligt att inte dras in i händelserförloppet, hur välbekant det än må kännas.
Blandningen mellan någon slags diskbänksrealism och direkt surrealistiska scener, som exempelvis när byborna spontant börjar dansa på puben, skapar en speciell och krypande stämning. Våldet finns där, men det frossas verkligen inte i det, utan känns väldigt naturligt infogat i den bistra miljö allt utspelar sig i. Det blir nästan så nedtonat att man först inte riktigt förstår vad som faktiskt händer. Galenskapen, som egentligen är rätt extrem, är även den avdramatiserat på ett sätt som den lätt att acceptera. Om man försöker återberätta filmen för någon i detalj, låter den garanterat rejält mycket konstigare än vad man upplever den som.
Ett märkligt litet fynd som finns att tillgå på DVD både här och där, även om den saknar svensk release. Gillar man någon av filmerna jag nämner ovan är den ett måste.
De finns lite överallt. Jag ser dem lite då och då, främst har jag observerat dem i Norra delarna av Stockholm av någon anledning. Det handlar om dessa människor som liknar Kevin Smith. De satta männen i 30-årsåldern med skägget orakat och slarvigt tillfixat brunt hår. De klär sig slappt och glasögonen sitter på nästippen. Och jag vet att om de skulle behöva springa för att hinna med pendeltåget så skulle de bli så där Smith-aktigt blanka i pannan.
Jag ger dem försiktigt en blick på busshållplatser och i matvarubutiker, jag avundas dem och deras likhet till Smith. Jag vill också vara lik Smith, och inneha hans rappa populärkulturella tunga och mysiga uppenbarelse.
Jag har aldrig sett någon som riktigt känns lik Tarantino eller Cameron. Ibland kan man väl råka på en Lucas eller Soderbergh – men ändå känns det som att just i Norra Stockholm är populationen av Kevin Smith look-a-likes överväldigande. Jag vill gå fram till dem och fråga någor om Jay, men jag vågar aldrig riktigt. För med stor sannorlikhet så skulle de inte veta vad jag snackar om – eller så skulle de i princip vara stumma…
Håll utkik efter dem själv. För de finns runt omkring oss i vår vardag. På ett sätt förgyller de den.
Det är någonting väldigt attraktivt med realistisk och smutsig Sci-Fi. Du vet den där rymden som man kan ta på och som farbror Ridley serverade oss i Alien (och som sedan Cameron var för inkompetent att hålla kvar vid i sin uppföljare). Jag vill inte ha ljussablar och rymdvarelser med konstiga hälsningar i mina rymdäventyr. Nej, rymden ska befolkas av folk i smutsiga jumpsuits, truckerkepsar och som dricker sitt svarta kaffe ur sina vanliga keramikmuggar.
Regissören Duncan Jones målar upp precis ett sådant universum i filmen Moon. Det är en lågbudgetproduktion, tillika en liten film och, ordagrant, en enmansshow för Sam Rockwell.
Rockwell spelar Sam Bell, en vanlig knegare som är stationerad på månen. Hans arbete är ensamt och den enda han har att kommunicera med är roboten Gerty vars röst görs av Kevin Spacey. Rockwell ska dock snart lämna månen och återvända till jorden till sin fru och dotter. Men allt är inte vad det ser ut att vara på månbasen och snart börjar märkliga saker att hända.
Jag har bara sett Soderbergh, underskattade och stiliga, Solaris och inte sett Tarkovskijs dito eller läst boken men tänker ändå slänga in att Moon har likheter med den historien. Samtidigt är filmens look lik den i Alien och Sunshine (som även det är en underskattad film). Som ofta i rymdfilmer så blandas det vetenskapliga med konstigheter och oförklarbara element, som om det finns ett naturligt behov av att balansera upp det logiska och rationella med ologiskhet och galenskap. Allt som oftast med ett finfint resultat.
Moon med sina mysterier, uppnystanden och Rockwell-skådespel är bra. Det är en ypperlig film som både är snygg, välspelad och intressant i sin kompakthet. Snygga modellbilder får vi istället för vidriga CGI-vyer och objekt som ofta (Lucas, I’m looking at you…) ser ut som FMV-sekvenser ur ett Westwood-spel från 90-talet. Det tackar jag för.
Det finns faktiskt inte mycket fel med Moon överhuvudtaget, filmen är vad den vill vara och ger oss det den vill ge. Om något måste kritiseras så känns filmens inramning med nyhetsklipp/ljud lite ordinär och även överflödig. Kevin Spaceys röstskådespel kan distrahera också då hans röst är så pass igenkännbar. Det kan kännas lite som Treehouse of Horror avsnittet i The Simpsons där Pierce Brosnan ger röst åt HAL.
Men som sagt, inte mycket är fel med den här filmen och jag rekommenderar den starkt. Nu när Jones arbetar på en uppföljare vid namn Mute och Scott verkar jobba på en ny Alien så ser framtiden ljus ut för den där verkliga rymden som man kan ta på.
Fransk/belgisk samproduktion från 2004 som lånar ganska skamlöst från 
Senaste kommentarer