Åsikter, tankar och notiser om filmvärlden - nu i bloggform!

Pearl Jam Twenty blir med trailer och datum!


Världspremiär på Toronto International Film Festival i september för att sedan rulla ut på ett gäng biografer i staterna. Möjligheterna till att få se filmen på duk i Sverige verkar små, men inga internationella biografer har offentliggjorts än.

Här är filmens trailer:

Första videoklippet från Cameron Crowes ”Pearl Jam Twenty”

Cameron Crowe är en upptagen man. Förutom att arbeta med spelfilmen We Bought A Zoo så har han även färdigställt dokumentärerna The Union som kretsar kring Elton John och Pearl Jam Twenty som kretsar kring Grungens giganter.

Nu har första videosnutten släppts från Pearl Jam Twenty som visar upp varför gruppen fick byta namn från sitt ursprungliga till just Pearl Jam.

Videoklippet kan ses här

Dokumentären kan ni diskutera här

Bästa filmmusiken: Pearl Jam – Man of the Hour – Big Fish

Filmen är inte någon favorit men låten är skön.

Spotify: Pearl Jam – Man Of The Hour

Eat, Pray, Love

Jag visste inte vem regissören Ryan Murphy var, men jag vet nu att han jobbat mest med Tv-serier. Jag vet vem Julia Roberts är och trots hennes charmiga vida leende så är hon inte någon personlig favorit. Men ändå tänker jag rekommendera, och själv se fram emot, deras film Eat, Pray, Love.

Jag vet inte vad filmen handlar om. Den bygger på en bok och har ett par intressanta skådespelare i biroller men mer vet jag inte. Det behöver jag dock inte heller för att se fram emot filmen. För det finns en kvalitetsstämpel på projektet som gör att det kommer att vara värt ett biobesök för mig.

För någon vecka sedan så råkade det läcka ut en ny låt med titeln Better Days från vad som troddes vara Pearl Jam. Det framkom dock senare att låten var inspelad av sångaren Eddie Vedder solo för soundtracket till filmen Eat, Prey, Love. Detta nya Julia Roberts projekt.

Och det är inte det att låten är underbart fantastisk. För mig låter det lite som en lagom blek kopia av något av spåren till Into The Wild-soundtracket. Men, det handlar snarare om kvalitén på de filmerna som Vedder & Co bidragit med musik till. Dessa inkluderar; I’m Not There, Into The Wild, Big Fish, Almost Famous, Dead Man Walking och I am Sam.

Alla filmer har eller skulle ha varit värt ett biobesök för mig. Och under det sämsta filmåret i mannaminne, där varken Iron Man 2 eller Robin Hood gjorde speciellt djupa avtryck och Inception är det enda att se fram emot så har ett nytt hopp tänts. Och det hoppet heter Eat, Pray, Love – gjord av en TV-seriesregissör och med Julia Roberts i huvudrollen.

Filmen går upp den 13 Augusti (i USA) och låten Better Days går att lyssna på här.

Ang. Veronika Decides to Die

veronika_decides_to_die03Efter att jag en jul hade önskat mig Coelhos bok Alkemisten fick min mamma en knäpp och har varje högtid sen dess gett mig en Coelho-bok. Jag har läst Alkemisten och halva Vid Floden Piedra satte Jag Mig Ner Och Grät. Resten ligger nerpackade i lådor och jag tror inte jag kommer läsa dem (men säg inget till min mamma, och jag har ändå tur då min syster får Liza Marklund-böcker istället)

Nu har filmatiseringen av hans bok Veronika Decides to Die kommit ut på DVD så jag tänkte att varför inte se den en trist torsdagskväll?

Men datorn lockade mer och medan jag satt framför den med hörlurar på så låg min kombo några meter bort i soffan och tittade på filmen. Plötsligt hör jag  mitt namn ropas. Det stör Eddie Vedders skönsång från Milano 2006 soppas att jag tar av hörlurarna för att se vad kombon min ville.

Så hör jag det. Från TV’n kommer det. Från Veronika Decides to Die med Sarah Michelle Gellar i huvudrollen spelas Lisa Ekdahl över ett montage. Det skär sig mer än när mitt namn ropats ut under Vedders magnifika cover av Picture In A Frame. Jag förstår det inte först… Lisa Ekdahl på soundtracket. Svensk sång över bilder på Sarah Michelle Geller. Jag greppar snart det bisarra. Jag ler lite. Blir glad. Tänker på hur fasiken den låten landade på soundtracket.

Jag tar på mig hörlurarna igen, hela bandet har joinat Vedder nu för en av de bästa versionerna av Black jag upplevt, men jag kan inte släppa Lisa Ekdahl. Årets första riktiga ”what the fuck? That is awesome!” ögonblick. Underbart. Imorgon får jag se till att se filmen, nu kan den inte vara dålig.