Det har blivit dags att gå igenom den stenhårdaste delen av 2011 års repertoar. Vi snackar alltså actionfilmer. Två distinkta teman genomsyrar utbudet; B-filmsvibbar och bilar. Båda kategorierna finns med i en av de mest lockande av titlarna.
Faster handlar om en före detta kåkfarare (Dwayne ”The Rock” Johnson) som är ute efter att hämnas sin brors död. Anledningen till att jag ser fram emot den rullen är att filmen helt uppenbart totalt avsaknar självdistans. Det är så jämrans hårt att till och med titeln får testosteronet att rinna till. Filmen kommer nog inte till svenska biografer, även fast den är gjord med 3D, så vi får nog nöja oss med en underbar hemmabiokväll istället.
Från Faster till Fast Five som jag faktiskt också ser fram emot. Första Fast and the Furious innehåller precis lagom mängd vackra människor, ännu vackrare bilar och tillräckligt tunga actionsekvenser för att utgöra en smaskig guilty pleasure. 2 Fast 2 Furious blev rätt meningslös till stora delar, främst framför att Vin Diesel på den tiden hade ambitioner om att bli en ”seriös” skådespelare och inte ville göra uppföljare. Paul Walker gjorde sin vanliga ”korkmatta”-imitation backad av kalsongmodellen Tyrese, vilket ledde till att det bara var de skickligt utförda actionscenerna som gav någon form av behållning. Fast and the Furious Tokyo Drift missade jag helt. Fast & Furious tappade tyvärr bort allt vad tunga bilar och coola stunts hette för att förlita sig på lika uppenbart datoranimerade som menlösa biljakter.. Det verkar dock som att Fast Five fattat vad som gäller. Förutom att Tyrese är tillbaka tycker jag nog att det här är helt rätt riktning om man över huvud taget ska göra fler ”snabba och arga”-filmer.
Drive Angry skulle rent rubrikmässigt kunna varit ytterligare en spinoff. Men faktum är att Nic Cages ”hämnd från andra sidan graven”-rulle är en ”orginell” historia om en man som flyr från helvetets käftar för att att kunna rädda sin mördade dotters barn från en hemskt ond sekt. William Fichtner som helvetets egna revisor/inkastare räcker ju egentligen för att få mig till biografen, men sättet man pakteterat filmens trailers med klassisk grötröst, idiothårda oneliners och Amber Heard (All the Boys Love Mandy Lane) i Daisy Dukes gör att det inte går att motstå. Sen att även den här filmen förmodligen kommer att nå oss via videohyllorna är bara att beklaga.
Sen kommer vi till en rulle som skulle kunnat handla om bilar, men som istället är en remake på en gammal Charles Bronson-historia från 1972. ‘Mechanic’ - en människojägare hette den i Sverige på den tiden. The Mechanic handlar om en yrkesmördare/städare som får sin gamla chefs son som lärling. Jason Statham fortsätter att röja vidare som akrobatisk hårding med hes röst och en handfull ansiktsuttryck. Mer intressant är därför att Ben Foster, som är på väg att bli en av Hollywoods riktigt stora, väljer renodlad action. Vi hoppas att hans medverkan höjer filmen istället för att sänka Foster.
Slutligen har vi två tunga kvinnliga bidrag i kategorin Actionrökare. Colombiana är skriven av Luc Besson och den franska actionälskarens tumavtryck syns överallt. Historien om den unga flickan vars föräldrar mördas som sedan växer upp till att bli lönnmördare har potential att bli en oäkta storasyster till den mästerliga Leon. Zoe Saldana kan onekligen göra bra insatser i filmer, men håller hon för att bygga en hel film kring? Vi kan bara hoppas och vänta.
Den andra rullen är oväntat nog signerad Steven Soderbergh. I Haywire spelar MMA-fightern Gina Carano übersoldaten Mallory Kane som hamnar i trångmål efter att hon blivit förrådd under ett uppdrag. Carano har onekligen både fysiken och pondusen för rollen (se klippet nedan) och den manliga uppvaktningen i filmen är imponerande. Vad sägs om Michael Fasbender, Ewan McGregor, Channing Tatum, Michael Douglas, Antonio Banderas, Bill Paxton och unge veteranen Michael Angarano? Soderberghs första riktiga utflykt i actiongenren är ett måste på bio och än så länge verkar SF hålla med.





Senaste kommentarer